I onsdags red jag Dunört på dressyrlektionen för Petra och det tåls att ta upp! Fokuset låg på att få dom riktigt lösgjorda och avslappnade och det tyckte jag att jag lyckades bra med, om man kan säga det så. Jag var iallafall himla nöjd med resultatet då Dunört jobbade på som bara den. Samtidigt som jag fick en härlig känsla i handen bibehöll hon sin energi genom hela passet. I början tappade jag bakdelen stundtals men det var bara att återta en korrekt ridning samt få henne sysselsatt. I slutet kändes det verkligen som om traven satt som en smäck. Tävlingsform, känsla och framför allt en nöjd häst. Nu letar jag bara efter samma härliga feeling i gångart nummer tre. Sedan får vi nog utmana den lilla ryttaren som sitter på. Jag känner mig nästan lite vilsen när det gäller de svårare momenten haha!

 

Underbara träningar, underbara tränare och underbara hästar. Hur många gånger får jag säga detta