Under flera år har jag haft smärta i mitt högra knä samt låsningar. Graden av smärta har ju givetvis ändrats genom åren. Men förra året gjorde jag en magnetröntgen och fick då reda på att mitt korsband var avslitit. Jag blev erbjuden en operation, men eftersom jag var medveten om hur lång tid det skulle ta innan jag satt på hästryggen igen efter det så tackade jag nej.

Sedan bytte det knä. Mitt vänstra började spöka och det har det gjort i lite över ett halv år nu. Saken är ju att det inte gör ont hela tiden, vilket gör att man glömmer bort det helt när smärtan inte är där. Ibland räcker det med att gå några meter innan knäet ger sig och då får man glatt halta fram tills man helt enkelt vänjer sig vid smärtan och får stödja ändå. Eller så kan man springa ett bra tag innan man känner att smärtan kommer smygande. (I detta fall, mest höger)
Bla bla.. Nu till saken. Jag gjorde ju även en magnetröntgen för några veckor sedan, på mitt vänstra knä. Det visar sig nu att jag har en skada som heter osteochondritis dissecans.  Haha, jag vet, man bara.. Va?

Vad jag fattat det som är det iallafall en broskskada vid mitt lårben. Det menas med att ben - eller broskbitar lossnar så knäet alltså inte helt längre, eller i mitt fall lårbenet. Det som känns lite lagom kul är att det tar ungefär ett år (!) för detta att självläka...

Continue to follow... Antar jag ;)

Det kan vara både mitt på benet/brosket eller emellan.