Jag har ju inte tävlat så jättemycket på hästarna från stall Assla. Men det har ju hänt några gånger att jag varit ute med ungponnyer på en pay and jump eller dylikt. Den bästa av dom rundorna är inte så konstigt nog den senaste när jag hoppade Tilly på Skålltorp. Första rundan gick väl mindre bra. Ett stopp på ett hinder som kom för tätt inpå, och sedan väldigta kaninskutt. Men andra rundan gick däremot över för väntan och Tilly var så taggad så hon hade en jädra bjudning mot hindrena.
Dessutom så blev hon en väldig hinderletare, så fort jag visade henne vilket hinder det var (som hon egentligen kunde utan till vid det laget) så kände jag hur hon bara ville hoppa. Jag skrattade mig genom hela banan för jag var så glad över hennes fart som kom av sig själv, det var verkligen som om poletten ramlat ned.