Ibland inser jag nog inte vilken möjlighet jag har som får ta del av stall Assla. Jag har i nuläget inte råd med en helt egen häst, vilken ryttare önskar då inte att ha det som jag har det nu? Jag kan rida när jag vill - nästan vad jag vill, tävla hur som helst och träna tills jag... dör. Jag är i det bästa umgänget och alla håller ihop. Det är säkert värsta drömmen för andra, som kanske bara har möjligheten att hälsa på hästar på ridskolan någon gång i veckan. 

 

Ibland har det såklart varit lite tufft också. Hästar säljs, men hallå, det är ju det stall Assla står för. Och det kommer alltid fler individer, vilket bara stärker ryttaren. Jag vill ha suttit på mängder av olika hästar innan jag äntligen bestämmer mig för vad jag vill ha.

 

Jag ÄR lyckligt lottad och ibland trivs jag för bra för att det ska vara... bra? Och då tänker jag på framtiden. Jag kommer inte vara 16 år för all framtid. Tillslut blir även jag vuxen och måste ta någon jobb eller gå på högskola och kanske välja bort hästarna. Jag är lite rädd för när den tiden kommer. Jag vill inte bli vuxen :(