Söndagen startade med att vi åkte upp till stallet tidigt för att fixa pållarna, som fått sig en dusch dagen innan. Luften i däcken på släpet var dåliga så vi fick lasta om och blev lite försenade. På tävlingsplatsen var allt i full gång och Dunört som aldrig varit på något sådan här i sina fjorton år blev alldeles till sig. Hon hade svårt för att stå stilla men efter ett tag var sadling och allt klart. Dags att rida fram.

 

Taktade ;) Man kände ju att det här tyckte hon ju var kul och spännande, men jag tyckte ändå hon kunde luga ner sig lite så jag satte igång och jobba henne ganska snabbt innan jag gick in på framhoppningen. Hon hoppade fint, kom rätt på hindrena, men som tränaren sa till mig, hon hoppar med väldigt mycket rygg och hals, vilket gör att en del språng kan bli lite svåra. 

 

Tävlingen vart sedan inomhus så hon blev lite paff när hon kom in och inga hästar var där. Hon gjorde dock ingen stor grej ut av det utan gick på som vanligt. Andra rundan kändes bäst för hon hade mer egen bjudning, och jag vågade rida på lite mer. Peten gjorde inte så mycket. Jag rider dock fortfarande kvar i ponnygalopp så jag måste lära mig att grundtempot är lite högre på stor häst, för att få till bättre språng. 

 

Felicia får uppdatera med sina egna ord :D

 

Jag försökte verkligen att inte ha för stor press på mig heller då det var min första runda på stor häst.