Jag har känt Carro i Några år nu, i början kom vi inte särskilt bra överens men när vi väl lärde känna varandra så blev vi snabbt riktigt bra vänner och har tillbringat åtskilliga timmar ihop. Vi tänker många gånger lika och skrattar åt samma saker och har riktigt roligt ihop .

 

Man skulle kunna säga att vi är ganska lika på många sätt men även mycket olika. Carro är öppen och säger ofta vad hon tycker, hon kanske är bättre på att synas medan jag är lite mer i bakgrunden.

 

När det gäller hästarna och ridningen kanske man  kan få uppfattningen att jag inte är så genuint intresserad som Carro eftersom jag inte är lika bra på att skriva om varje ridpass och hur jag upplever det,  men jag ÄR lika intresserad och det är lika viktigt för mig att få beröm och feedback även om jag inte visar det lika tydligt.

Jag är väldigt självkritisk och kan ibland tycka att ett ridpass gått skitdåligt fast det egentligen gått rätt bra.

 

Ett bra exempel är helgens dressyrtävling där jag kände mig urkass men sen jag landat lite i det och läst igenom mina protokoll insåg jag att jag faktiskt fått över 70% i LB:1 vilket ju egentligen är väldigt bra.

 

Det är jätte roligt att vara två kompisar som har det här intresset gemensamt men ibland kan det kännas lite som om vi ska tävla om uppmärksamheten från Åsa som är "bådas" inspirationskälla och det tycker jag kan vara lite jobbigt.

 

Slutsats av detta lite röriga inlägg är att även om jag o Carro är bästa vänner och lika på många sätt så är vi också väldigt olika. Men en sak har vi gemensamt och det är att båda vill ha uppmärksamhet och beröm för att orka driva detta intresse framåt vi är bara olika bra på att visa det...

 

 

       Best friends!!