Hej jag heter Villgott. Jag är nu fem år och har aldrig haft ländtäcke på mig, ända tills häromdagen. Jag tyckte det prasslade lite när dom la på det. Även fast jag är van vid täcken ute i hagen så var detta lite annorlunda. 

 

När dom höll upp det bredvid mig sneglade jag bara lite grann. Dom skakade lite på det för att vänja mig och jag tyckte ju såklart det var jättefarligt. Jag litar ju på dom här människorna så jag försökte verkligen stå stilla, men ibland tar min instinkt tar över och min kropp ryckte till hela tiden. Samtidigt undrade jag vad det här tygstycket ville mig. Ville det äta upp mig? Eftersom människan pratade till mig med lugnande röst så bestämde jag mig för att stå stilla. När hon märkte att jag inte längre var rädd så slutade dom skaka det. Dom strök tyget mot min bakdel, och ja, jag kan erkänna, det var väldigt mjukt och skönt, nästan som massage. Jag bestämde mig för att detta inte alls var farligt och vips låg det där på min rumpa. När det var fastsatt kunde dom till och med prassla med det på mig, för jag stod där, stolt som en tupp helt orädd.

 

Jag kan hälsa till mina hästkompisar här ute att det aldrig är så farligt som det låter!