Sådär då var kvällens dressyrträning avklarad, som istället var mer inriktad mot hoppning. Vi värmde upp med studs där hästarna fick lyfta lite på benen innan vi fortsatte att jobba med korta vägar. Alltså omhoppningssvängar. Vi jobbade på att samla ihop och få hästarna runt skänkeln i svängen för att sedan trycka på lite upp mot hindren. Jobbade på kanske 70 cm vilket kändes som en stadig höjd med tanke på omständigheterna.

 

Villgott kändes helt okej men för dagen lite slö. Behövde liksom ett wake up call då och då vilket egentligen inte brukar vara nödvändigt på honom. Svängarna gick antingen skit bra eller rent ut sagt kassa. Men som tur var de sistnämnda relativt få. Bara jag rider ordentligt och Villgott är fokuserad så går han som en klocka. Fick till ett par riktigt mjuka svängar där han orkade hålla galoppen och samtidigt få till bra språng. Det är dom man minns!