Jag har ridit i Villgott i lite över året nu och började med en runda på 40 cm i Skaras ridhus. Nu hoppar han LA-rundor utan problem, men varför blir det då aldrig perfekt? Varför går han då inte klockrent på hinder och varför sätter vi inte nolla efter nolla? 

 

Mitt svar är att det blir aldrig perfekt. Jag skulle kunna rida han ytterligare i ett år och det skulle fortfarande inte vara perfekt. Säkerligen skulle det gå bättre och bättre eftersom tiden ger träning. Men perfekti blir det aldrig. Perfektion är tråkigt. Alla har sina brister och det är något man får leva och jobba med. 

 

Villgott är svår att lära sig eftersom han, precis som de allra flesta hästar, blir olika på tävling varje gång. Är han på ett speciellt humör eller är på en tävlingsplats han tidigare hoppat på så blir han mer framåt och försöker ta saken i enga händer. Är han på en ny plats blir han oftast lite tittigare och då behöver han mer driv till hindren av ryttaren. Jag kan inte rida på samma sätt varje gång utan jag måste ändra min ridning beroende på hur hästen jag sitter på är. Det säger ju sig självt att om hästen vanligtvis är pigg men plötsligt är seg, så kan du ju inte bara sitta där med bromsen i, då säger det bara POFF stopp. 

 

Att rida en sådan häst som inte är sig helt lik varje gång ger otroliga erfarenheter. Att rida en häst som gång på gång går som en klocka skulle nog bara vara roligt till en viss gräns. Nej Villgott, tack för att du lär mig så mycket!