Eftersom jag varit krasslig de senaste dagarna och fortfarande är, så har det inte varit något direkt supertrim på någon av hästarna. Förutom igår då när jag och Dunört red oss helt slut på fältet och när jag och Embla trimmade 10-poängs fattningar haha!

 

Hur som helst. Båda har fått gå i skogen ganska kravlöst ett par dagar. Komma ifrån ridhuset och motionera lite bara. Båda har skött sig bra och det märktes väl att det var ett tag sedan, alldeles för länge sedan till och med. 

 

Igår red jag Dunis på fältet och det var då som sagt tänkt att det skulle bli en genomkörare. Först gick det inte alls bra. Jag kände mig urdålig som satt där och snörvlade och inte kunde andas utan en massa hostningar. Som grädden på moset var pållen väldigt ignorant och tyckte inte alls jobb skulle stå på schemat. 

 

Då funderade jag för mig själv, vad kan jag göra för att få ut det bästa av passet på en kort tid? Övergångar! Det får hästen mjuk och lyhörd och dessutom kvick och energisk, om man gjorde rätt det vill säga. I början gick det lite trögt men så småningom släppte allting och hon var himla trevlig att rida. Hon lyssnade på minsta rörlighet i tygeln och samma reaktion för skänkeln. I slutet övade jag mycket enkla byten och även om hon gjorde själva fattningarna fint så blev hon lite väl taggad och skrittade orent emellan bytena. Hur som helst ledde allt detta till att jag fick en mycket rund och samlad galopp. Det kändes faktiskt som vår bästa galopp någonsin!

 

 

Embla reds ut en kort sväng och jag provade ett pelham med gummistång. Inte för den saken att hon drar utan mest för att jag ville testa hur hon gick på det. Den första känslan jag fick var att hon inte hängde i handen, vilket gjorde mig väldigt lättad. Hon är vanligtvis väldigt tung i fram istället för att orka bära sig själv. Men med det kom såklart nackdelar. Hon är egentligen, bevisligen, väldigt känlig i munnen så hon backade nästan av när hon kände mitt stöd i handen. Hon vågade inte ta för sig och svarade inte framåt för min skänkel. Dettta trots att jag var supermjuk i handen. Så småningom fick vi iallafall till en härlig galopp och i slutet fick hon rejsa på lite på längre tygel.