Jag vill börja med att säga att jag huvudsakligen inte alls är emot spöets existens, snarare tvärtom. Jag har själv ett spö i handen varje ridpass varesig jag kommer behöva använda det eller inte. Anledningarna till det är många, men mitt allra starkaste argument skulle vara att det är lätt att korrigera med. Att kunna tillrättavisa hästen eller att vägleda den. För detta behövs inga hårda piskrapp utan mer pet på bakdelen för att hästen ska förstå. Allra vanligaste anledningen till att jag tar till spöt är när hästen börjar bli trött och stänger av för skänkeln. Jag vill försöka att bevara hästens känslighet hela passet och därför kan ibland en korrigering framåt behövas. Jag gör den som så att jag lägger an skänkeln, håller kvar ett mjukt stöd i munnen samtidigt som jag duttar till två gånger på hästens rumpa. På så vis vaknar hästen till lite och förblir lyhörd och energisk. Det är också bra att ha till hands vid utbildning av unghästar. Då fungerar uttycket "den förlängda armen bra". Att hjälpa hästen sidvärtes när den inte förstår sidförande skänkel eller lägga den på bogen som en vägg när den inte förstår de mothållande hjälperna är två perfekta exempel. Spöet är inget annat än ett hjälpmedel.

 

Nu säger inte jag att jag alltid varit en ängel med spöet. Jag har ett par gånger på min ridtid behövt sätta hårt mot hårt när någon häst gått över gränsen för vad som kan vara farligt för både häst och ryttares välbefinnande. Jag har ridit en hel del hästar genom åren och alla funkar dom olika. Jag ser hellre att man tuffar till sig med en skarp tillrättavisning för vidare beröm, än att hästen tar fram ett beteende som inte är önskvärt. Vanliga exempel på detta är serie av bockningar, höga och ofta framkommande stegringar eller otagliga vägringar på hinder. Är hästens frisk och mår bra så är det enligt mig inte okej att jävlas. Tillrättavisningen ska dock vara precis som det står, en tillrättavisning. Inga frustrerande eller arga rapp man tar ut över hästen. Gränsen är nådd när man ens tänkte tanken.

 

Det som irriterar och gör ont i mig är när spöet hamnat i helt fel händer. Och då syftar jag inte direkt på de som inte vet spöets funktionalitet och duttar hej vilt fram och tillbaka. Att dessa ungar inte vet bättre orka jag inte och har inget att säga till om. Jag menar i riktigt fel händer. Där människor, som rent ut sagt måste vara sjuka i huvudet, får för sig att piska i omgångar utan att ha någon som helst lust till att sluta. De som tar ut ilska över hästen och slår och slår helt utan anledning. Hästar som oftast är fastbundna eller fasthållna sparkar i panik och försöker kränga sig loss från obehaget och smärtan. Ryttare som sliter och drar hästen i munnen samtidigt som handen går i ett på bakdelen. Ni vet, det som man alldeles för ofta ser på videos från utlandet? Sällan man ser så här brutala incidenter i verkliga livet, men både du och jag har någon gång velat blunda för orättvisa behandlingar.

 

Nu har jag säkert väckt känslor med detta inlägg och alla som inte har samma hästhållning som jag kommer skjuta blixtar ur ögonen. Men för att undvika missförstånd, diskutera med mig! Kan inte också ni förklara vad ni tycker piskans syfte egentligen är? 

 

Kolla den här videon och spola till sex minuter. TYCK TILL!